Scandinavian (Now with more isoglosses)

[Skomakar'n]

Skomakar'n: So basically what you speak is a constructed idiolect?

I'm not sure what to call it. It's been influenced by a lot of people in both Norway and Sweden, but my preference of words is obviously mainly my own choice, and not really dialectal. I say spörja, ulv and ramn simple because I hate words like fråga, varg and korp, simply because they suck. Especially fråga. I want to be consistent with my neighbour languages. They reason this dialect doesn't disappear entirely, though, even though I don't live near anybody who speaks very much alike, is indeed because I want to. I like my dialect, and sometimes I drop A LOT of it, when speaking to certain people, but I do try not to.

[kaleissin]

Eg hev veret ute og laupt i skogen i dag. Eg hev set reva, ulva och bjørna, men ravna og andra fugla, og. Dei tok sig fram å fleir, olik vis; kraup, flaug, gjekk å fyger eller tvø bein, og slikt. Det vard sidan nått, og himelen fylldest av myrkre, og sola gjekk nider, fyr at låta stjernurna og månan koma fram og ljusa upp svart og glitrande vatn. Eg tyk um nåtta, nær hun set/setter inn; månen er guler, stjernurna eru hvita, og vatna eru myrk.

Nynorsk! Definitely!

Hmm...

Here follows an attempt at my weirdo idiolect of Norwegian..., l- is the retroflex, "thick" l. rt is retroflex t, rn is retroflex n, er is schwa+r or just a syllabic tap r.

Jæ har vært ute å løpt i skog'n i da. Jæ ha sett rever, ul-ver å bjørner, men åsså ravner og andre ful-er. Di tok sæ fram på flere måter: krøyp, fl-øy, jikk på fire eller to bæin, å sånn. De ble natt etterhvert, og himmærn fyltes av mørke, og sol-a jikk ne, sånn at stjærnene og måån kunne kåmme fram å lyse opp svarte og glitrenne vann. Jæ liker natta når 'a kåmmer, måån æ gul-, stjæærne æ vite å vanna æ mørke.

/me even attempts a bit of my bastardized trøndersk...

Æ ha vorri ut å løpt i skog'n i da. Æ ha sett ræva, ul-va å bjørna, men å ravna å ainner føgl-a. Dæm tok sæ fram på mang måta: kraup, fl-aug, jikk på fire elle to fota, å sånn. Det vart natt ætter ei stoinn, og himmern vart fylt a mørke, og sol-a jikk ned, sånn at stjærnan og måån koinn kåmm fram å lys opp svarte og glitranes vainn. Æ like natta når a kjæm, måån e gul- stjærnan e vit å vainna e mørk.

"inn": palatal n. "ill": palatal l. The dropping of final vowels is called apokope and is, IMHO, the most important isogloss (dialect marker) separating northern varieties of Norwegian from southern ditto. (Most forms of) Trøndersk has a full set of palatal and retroflex consonants, in both stops and fricatives. Ph3ear it! Oh, and thanks to the apokope, full tone on stressed monosyllabic words, not just pitch accent.

Thanks to moving around a lot when younger, I don't speak any form of Norwegian very well, L1 or not :/

[Skomakar'n]

I love Trøndersk and Bergensk<3

I suppose the way you rewrote the text a bit shows how you would express it. What would it look like if you were to select words and word order closer to my text?

[Magb]

Jæ har vært ute å løpt i skog'n i da. Jæ ha sett rever, ul-ver å bjørner, men åsså ravner og andre ful-er. Di tok sæ fram på flere måter: krøyp, fl-øy, jikk på fire eller to bæin, å sånn. De ble natt etterhvert, og himmærn fyltes av mørke, og sol-a jikk ne, sånn at stjærnene og måån kunne kåmme fram å lyse opp svarte og glitrenne vann. Jæ liker natta når 'a kåmmer, måån æ gul-, stjæærne æ vite å vanna æ mørke.

That's pretty similar to me. Here goes (I stole your idea of using <l-> for tjukk l):


J'a vært å løpt utti skævvn i da. J'a sett rev, ul-v å bjørn, menn åsså ravn å annre fævl-ær å. Di fløtta på sæ på mange fåsjellje måtær: di krøyp, fl-øy, jikk på fire å to bæin å sånt. De bl-æ natt, å himmæl-n bl-æ fylt a mørke, å sol-a jikk ne, fårr å la stjærn'ne å mån'n kåmma framm å lyse åpp svarte å gl-itrans vann. Jæ likær natta, nårr n kåmmr; mån'n æ gul-, stjærn'ne æ vite, å vanna æ mørke.

That's kind of an "extreme" version of my idiolect. Most of the time I speak closer to standard eastern Norwegian.

[Anders]

Skomakar'n, you really speak like that!?! WOW... cool though.

This is how I would say it speaking naturally:

Ja ha vari ute å sprungi i skogen i da. Ja ha sett rävar, vargar å björnar, men korpar å andra fåglar också. Dom tog se fram på flera olika sätt; kröp, flög, gick på fyra elle två ben, å sånt. Det vart senn natt å himlen fylldes av mörker å solen gick ner, för å låta stjärnerna å månen komma fram å lysa upp svart å glittrande vatten. Ja tycker om natten när den sätter in; månen ä gul, stjärnerna ä vita, å vattnen ä mörka.

[rickardspaghetti]

What is your dialect?

[Miekko]

Skomakar'n, you really speak like that!?! WOW... cool though.

This is how I would say it speaking naturally:

Ja ha vari ute å sprungi i skogen i da. Ja ha sett rävar, vargar å björnar, men korpar å andra fåglar också. Dom tog se fram på flera olika sätt; kröp, flög, gick på fyra elle två ben, å sånt. Det vart senn natt å himlen fylldes av mörker å solen gick ner, för å låta stjärnerna å månen komma fram å lysa upp svart å glittrande vatten. Ja tycker om natten när den sätter in; månen ä gul, stjärnerna ä vita, å vattnen ä mörka.

I figure it makes sense to translate that short passage into my dialect as well

ja ha(r) vöre yut å sproonje i skåujin ida. Ja ha(r) sitt na rävar, vargar å bjön`ar, men na kårpar å na aar fågl`ar å. Di tåu sä fram/rööddes`t po fl`eir åuliik sätt; kröjp, fl`öug/fl`öjg, jeeg po fyra el`o tvo bein, å tål`e. Sidan vott` e nattän å himel`in fyl`däst o mörkrä å såul`en jee(g) neder, å läta/för te lät stärnon`a å moonin kåm fram å lys opp he svart å gl`itrand vatnä . Ja likar natten tå on böre - monen jä gyul`, stän`ona jä vit, å vatnän jä mörk.

rg doesn't become /rj/, oo = /u:/, C` = retroflex. I overuse <å> for /o/, but that's to sort of because the somewhat reduced vowelset is best parsed by speakers of Swedish if I use <o> for /u/ and /u:/ and å for /o/ and such.

Somehow, the entire 'svart och glittrande vatten' part feels very unnatural to me no matter what dialect you give it to me in, somehow I'd prefer 'lyst opp he svart vattnä så ä glitra' or somesuch, point being, the glittering is a result of the shine from the stars and the moon, so it can't be in the same sequence of adjectives as the colour ascribed to it, which just follows from the lack of light. Somehow also, some somewhat more natural variations of it would prefer the sort of weird definite article "ti" which most often is used with superlatives and some other situatiosn I am not entire clear on. (ti stös`t hyuse, never 'he stös`t hyuse'. weird enough, only used with plurals and neuters in that context)

[rickardspaghetti]

Ja ha vari ute å sprungi i skogen i da. Ja ha sett rävar, vargar å björnar, men korpar å andra fåglar också. Dom tog se fram på flera olika sätt; kröp, flög, gick på fyra elle två ben, å sånt. Det vart senn natt å himlen fylldes av mörker å solen gick ner, för å låta stjärnerna å månen komma fram å lysa upp svart å glittrande vatten. Ja tycker om natten när den sätter in; månen ä gul, stjärnerna ä vita, å vattnen ä mörka.

I should too.

Ja har vart ute å sprungit i skogen i da. Ja ha sett rävar, vargar å björnar, men korpar å andra fåglar också. De to se fram på flera olika sätt; kröp, flög, gick på fyra elle två ben, å sånt. De va sen natt å himlen fylldes av mörker å solen gick ner, för å låta stjärnera å månen komma fram å lysa upp svart å glimmrande vatten. Ja tycker om natten när'n sätter in; månen e gul, stjärnera e vita, å vattnen e mörka.

[Anders]

What is your dialect?

I have allready answered that on page 4.
I speak a mix of Västerbottnian and Gästriklandian. But look at page 4 for an utförligare explanation.

[Skomakar'n]

for an utförligare explanation.

<3

[fahrradkette]

Göra annat modersmål blir utskrattad? För att tala bok svenska

[rickardspaghetti]

What is your dialect?

I have allready answered that on page 4.
I speak a mix of Västerbottnian and Gästriklandian. But look at page 4 for an utförligare explanation.

Right! How could I forget that?

[Aszev]

This is how I'd say if I read aloud. If it was all natural I'd probably change blev→vart, as well as change a few phrasings. <r>=retroflex.

Ja ha vart ute å sprungit i skogen i da. Ja ha sett rävar, varjar å björnar, men korpar å annra fåglar mä. Dåm to sä fram på flera olika sätt; kröp, flög, jick på fyra elle två ben, å sånt. Dä ble sen natt, å himlen fylldes av mörker å solen jick ner för å låta sjärnerna å månen komma fram å lysa upp svart å glittrane vatten. Ja tycker om natten, när'en sätter in; månen ä gul, sjärnerna ä vita, å vattnen ä mörka.

This is how it'd look, ish, in the traditional dialect of where I'm from (again ignoring phrasing):
(ł thick l, ř back r, r+dental=retroflex, ô central/back rounded vowel)

Ja ha vart ute å sprunget i skogen i da. Ja ha sitt řävä, varjä å björnä, män kôrpä å annrä fôgłä mä. Di to sä fram på fłerä olikä sätt; kröp, fłög, jick på fyrä hälle två ben, å sånt. Dä vart sen natt, å himłen fylles å mörker å soła jick ner, för te låtä sjärnera å månen kômmä fram te lysä ôpp svart å głitträne vatten. Ja tycker ôm natta, när ho sätter in; månen ä guł, sjärnera ä vitä, å vattna ä mörkä.


Fwiw, however interesting this is, the text we're using is pretty shabby for the purpose of comparison, as it lacks tons of features that would be interesting to look at. If I cba I'll see if I can cook something up myself.

EDIT: Spaghettiman, you really pronounce de as it's written?

[Aszev]

Okej, jag knåpade ihop en till text med syftet att framhäva drag som ofta skiljer sig hos dialekterna (finns väl åtminstone ett 60-tal i den). Naturligtvis går det inte att få med alla viktiga skillnader i en så kort text men det är alltid något, og med tanke på att den bara är 200 ord är det ändå rätt hyfsat skulle jag vilja påstå :)

På den tiden jag kände mig liten bodde jag i en liten stuga i ett långt land som jag inte vet namnet på. Stugan låg tillsammans med flera andra stugor och hus på en gård mellan två åar vid havet. De som hade byggt husen på gården måste ha blivit firade, för det var verkligen en vacker syn att se dem, vissa sade att det liknade himmelriket. Då det var kväll, och solen (eller månen och stjärnorna) sken på de vita taken undrade man nästan om det kunde vara på riktigt eller om man bara blev full av att se den. När vi var på byns strand såg vi ofta båtar ute på sjön. Ibland köpte min far äpplen åt den tanklöse kaptenen på en av båtarna, han gav förstås mig också. Karlen rökte pipa och hade en lös tand efter att den stora fisken han fångat slagit till honom med sin fena, det var nog tur att han inte bråkade med en älg. I stridens hetta fanns det inte en enda droppe vatten i skeppet. Men det var väl ändå fisken som gjorde så att de båda blev vänner, så den var en god fisk.

[Skomakar'n]

Okej, jag knåpade ihop en till text med syftet att framhäva drag som ofta skiljer sig hos dialekterna (finns väl åtminstone ett 60-tal i den). Naturligtvis går det inte att få med alla viktiga skillnader i en så kort text men det är alltid något, og med tanke på att den bara är 200 ord är det ändå rätt hyfsat skulle jag vilja påstå

På den tiden jag kände mig liten bodde jag i en liten stuga i ett långt land som jag inte vet namnet på. Stugan låg tillsammans med flera andra stugor och hus på en gård mellan två åar vid havet. De som hade byggt husen på gården måste ha blivit firade, för det var verkligen en vacker syn att se dem, vissa sade att det liknade himmelriket. Då det var kväll, och solen (eller månen och stjärnorna) sken på de vita taken undrade man nästan om det kunde vara på riktigt eller om man bara blev full av att se den. När vi var på byns strand såg vi ofta båtar ute på sjön. Ibland köpte min far äpplen åt den tanklöse kaptenen på en av båtarna, han gav förstås mig också. Karlen rökte pipa och hade en lös tand efter att den stora fisken han fångat slagit till honom med sin fena, det var nog tur att han inte bråkade med en älg. I stridens hetta fanns det inte en enda droppe vatten i skeppet. Men det var väl ändå fisken som gjorde så att de båda blev vänner, så den var en god fisk.

Å tida eg kjende mig liten budde eg i eina lite stuge i eit langt land som eg ekke veit navnet til. Stuga lå saman med fleira andra stugur og hus å ein gård melle tvei åar vid havene. Dei som havdu byggt husa å gården må hava vart firad, fyr det var virklega ei vaker syn at sjå deim; viss sagdu at det liknade himelriket. Nær det var kveld, og sola (eller månen og stjernurna) skjein å hvite taka undrade mann næste um det kunne vera satt eller um mann bara vard fuller av at sjå han. Nær ve var å bøens strand sågu ve ofta båta ute til sjøs. I bland kjøypte fadern min eple at tanklause kapteinene å ein av båtene; han gav sjelvklart me og. Karlen røykte pipe og havde eina laus tann efter at han store fisken som han havde fangat havde slaget til han med fena si; det var nok tur at han ekke bråkade med ein elg. I stridas hite fannst ekke ein droppe vatn i skipene, men det var nok en då fisken som gjorde deim både til vene, så han var ein goder fisk.

[Aszev]

Lägg till en uttalsnära version plox!

[Skomakar'n]

Å tia æ kjænne mek litn bodd'æ i æina lite stydje i æitt långt lånn søm æ'kke væit nåvne te. Stydja lå såmån mæ flæirå'nnrå stydj'å hus å æin går melle tvæi åår ve hae. Dæi søm hå bøkkt hyså' går'n må ha vårt firå, før dæ va verklæå æi våkkersyn å sjå dæim; vess sa å dæ liknå hemmelrike. Nærdæ va kvæll, å solå (ælle måån å stjærnurå) skjæin å kvite takå ynnrå månn næste ymm dæ ky værå sått ællå ymm månn bærre vårr fyller a å sjå'n. Nær ve vå å bøns strånn såg ve åftå båta yte te sjøs. I blånn kjøpte far'n menn æpple å tånkløyse kåptæin'n å æin a båtene; hånn ga sjællklart mæ å. Kar'n røykte pipe å hå æina løys tånn ætter å hånn store fesken søm hånn hå fångå hå tjlage te'n mæ fena si; dæ varnåkk tyr å hånn ække bråkå mæ'in ælj. I striås hete fånnst ække æin drøppe våttn i skjeppe, mænn dæ varnåkk ænn då fesken sømm gjore dæim båe te venne, så hånn var æin gor fesk.

[Spandaux]

I'm pretty sure I don't speak Greater Danish

[Anders]

Vilken konstig berättelse du knåpade ihop Aszev.

[Aszev]

I'm pretty sure I don't speak Greater Danish :|

I must've pointed this out at least 3 times by now; the map shows historical and traditional varieties and has nothing to do with the book language people speak today. And where did you get "Greater Danish" from anyway?

Vilken konstig berättelse du knåpade ihop Aszev.

Målet var att få in så många dialektsärdrag som möjligt samtidigt som texten skulle va någorlunda naturlig, så det är särdragen og inte själva texten som var poängen om man säger så. Man får räkna med att det blir aningen lustigt innehåll med ~70 särdrag på 200 ord. ;)

[rickardspaghetti]

OK. Here's mine.

På'n tiden ja kände mej liten bodde ja i'n liten stuga i't långt land som ja'tte vet name på. Stugan lå tesammans me flera andra stuger å hus på'n gård mellan tå åar ve havet. De som hade byckt husen på går'n måste ha blitt firade, fö're va verklijen'n vacker syn å se'rom, vissa sa att de likna himmelriket. Då're va kväll, å solen (eller månen å stjärnera) sken på're vita taken undra man nästan om'e skulle va på rittit eller om'n bara ble full av å se'n. När vi va på byns strann så vi ofta båtar ute på sjön. Iblann köpte min far äpplen åt'n tanklöse kapten'n på'n a båtara, han ga förståss mej osså. Kar'n rökte pipa å hade'n lös tann efter att'n stora fisken ha fångat slått te'an me sin fena, de va no tur att'n itte bråka me'n älj. I stri'ns hetta fanns de'tte en enda droppe vatt'n e skeppet. Men de va la enna fisk'n so jorde så att'e båra ble vänner, så'n va'n go fisk.

Most of it should be readable. You see I use many contractions and combine prepositions with the indefinite articles. You also see how I write <r> instead of <d> in some places. That's where I pronounce it as a flap instead of a plosive.

[Spandaux]

I'm pretty sure I don't speak Greater Danish

I must've pointed this out at least 3 times by now; the map shows historical and traditional varieties and has nothing to do with the book language people speak today. And where did you get "Greater Danish" from anyway?

I live near Malmö, and in Malmö there is a bridge to Copenhagen. I am pretty sure they speak Greater Danish is Copenhagen.

[Spandaux]

@ Aszev
De sätt du postat på hur du uttalar ditt ord tycks förvirra mig. Och jag håller inte med mig själv. Skåne län vi uttala de flesta orden på framsidan av våra munnar. Princip den enda ord vi uttalar på baksidan av våra munnar är uvular och bara vokaler. ä, ö och å.

[Aszev]

I'm pretty sure I don't speak Greater Danish

I must've pointed this out at least 3 times by now; the map shows historical and traditional varieties and has nothing to do with the book language people speak today. And where did you get "Greater Danish" from anyway?

I live near Malmö, and in Malmö there is a bridge to Copenhagen. I am pretty sure they speak Greater Danish is Copenhagen.

And that is relevant here how?

@ Aszev
De sätt du postat på hur du uttalar ditt ord tycks förvirra mig. Och jag håller inte med mig själv. Skåne län vi uttala de flesta orden på framsidan av våra munnar. Princip den enda ord vi uttalar på baksidan av våra munnar är uvular och bara vokaler. ä, ö och å.

wat

[Aszev]

text

Du uttalar <de> og <det> likadant?